en vecka!
en vecka av kaos, ångest och förväntan. Tycker det är skönt och skoj att äntligen få jobba - men verkligheten har slagit hårt mot mig denna vecka. Introduktionen varade i ca. 1 en dag känns det som. Redan efter fyra dagar så har jag fått i uppgift att köpa hem en maskin och avsluta det projektet (ingen billig maskin heller!), delta i tre andra projekt, Varav två av dem nästa vecka ska leverera ett hundratal prototyper till kund. Yeah - välkommen! Första dagarna den här veckan var jag som i koma. Kom hem, ville bara sova. Sov, åkte till jobbet och blev matad med information från höger och vänster. Gårdagen kändes bättre - mycket bättre tom! Tittade på tapeter med love efter jobbet, shoppade loss fin kattmat för ett par hundralappar, svängde förbi IKEA - införskaffade lådor till alla mina papper från skoltiden = 15 års papper! och avslutade min tripp med att köpa ett gäng firrar till akvariet. Var då tvungen att städa detta innan och efter det blev det rensing av alla papper! Kändes skönt - satt på rummet och grejja till tio igår innan jag kände av min trötthet och slängde mig i säng.
Klockan väckte mig som vanligt imorse - 5:45 *gäsp* På jobbet strax innan 7. Jagat personer och info inför träffen med företaget som ska tillverka maskinen - inte det lättaste! Men det är väl en av de lugnare sakerna. Tillverkade 10 enheter dessutom - enheter som vi nästa vecka ska tillverka närmare 300 av! Kommer ta tid.... Samtidigt som vi ska tillverka ett hundratal av en annan produkt nästa vecka. Jag vet vad jag kommer göra! Plus möte med tillverkarna, något äventyr i sthlm på tisdagen + middag, möten och alla andra vanliga sysslor. Börjar sakta förstå varför alla sa - Ja du kommer nog att ha o göra... När jag blev presenterad... :P Nåväl, är ju ung o stark! Men ska nog ta o be om att få chans att utföra allt detta nu och se till att det blir bra utfört...
Är ju dessutom snart helg! Och imorrn är det pubkväll på företagets pub! Blir grillning, fotboll och allmänt trevligt kan jag tro. Men nyktert för min del... att dricka nu orkar jag inte :P