premiär!
varför kan det inte bara vara enkelt!? Trodde jag kunde slänga på mig skidorna och åka mina kilometer utan att bry mig. OK visste att jag behövde valla, lite, men fan inte SÅ mycket som varenda skidgalning på sportaffärerna påstått... Jo men visst, köp typ 10 redskap, varav ett strykjärn! Så ska man ha på massa paraffin o smälta in med hjälp av strykjärnet. Sen då? Jo sen ska man sickla med en plastsak, spåra med en röd grej, o sen borsta med en tvåsidig borste. Först den grova o sen den andra sidan. Sen då! Jo men visst då ska man fixa fästvallan - tre olika sorter rekommenderar dom. Dom ska man borsta ut med en kork-grej. Fy fan! Jag fick ångest bara jag såg allt! Damn... plånboken sved. Köpte inte allt. Blev ändå ruinerad. Ska lämna in dom på riktig glid o fäst valla snart. Så får jag göra det en gång om året så kanske jag slipper bry mig SÅHÄR mycket....
Så tiden drog iväg. Kom sent till Kumla. Självklart började det falla lite snö från luften lagom tills jag kom till spåret vid Kumla golfbana. Skymning och ensam på en golfbana. O jag som är mörkrädd! Men tanken dök inte upp i mitt huvud när jag stod där och grejja med alla tillbehör, haka på mig skidorna och stakade iväg. Men längst bort - på en av alla stora fält med skog runt omkring - insåg jag mörkret och det mystiska med dimman och snön. Helt ensam, vem som helts skulle kunna överraska mig och ingen skulle höra eller märka. Scary. Då, då fick jag bråttom tillbaka till bilen. Blev ingen längre runda. Men det räckte! Med dålig fästvalla - nysnö är ingen höjdare... - fick jag slita hårt för att ta mig uppför kullarna och ta mig fram. Får nog införskaffa annan fästvalla om kylan ska hålla i sig...
Ska göra ett nytt försök imorgon. Har lite beslutsångest. Love drar på innebandy-match på morgonen och lägligt nog krockar vår tvättid... what to do? Högen av tvätt lär inte minska! Jag får se hur jag ska lösa det... :P
Nu ska vi snart glo på Robinson! Ciao
Så tiden drog iväg. Kom sent till Kumla. Självklart började det falla lite snö från luften lagom tills jag kom till spåret vid Kumla golfbana. Skymning och ensam på en golfbana. O jag som är mörkrädd! Men tanken dök inte upp i mitt huvud när jag stod där och grejja med alla tillbehör, haka på mig skidorna och stakade iväg. Men längst bort - på en av alla stora fält med skog runt omkring - insåg jag mörkret och det mystiska med dimman och snön. Helt ensam, vem som helts skulle kunna överraska mig och ingen skulle höra eller märka. Scary. Då, då fick jag bråttom tillbaka till bilen. Blev ingen längre runda. Men det räckte! Med dålig fästvalla - nysnö är ingen höjdare... - fick jag slita hårt för att ta mig uppför kullarna och ta mig fram. Får nog införskaffa annan fästvalla om kylan ska hålla i sig...
Ska göra ett nytt försök imorgon. Har lite beslutsångest. Love drar på innebandy-match på morgonen och lägligt nog krockar vår tvättid... what to do? Högen av tvätt lär inte minska! Jag får se hur jag ska lösa det... :P
Nu ska vi snart glo på Robinson! Ciao
Kommentarer
Trackback
