livat värre i livet ibland
den här helgen behövdes verkligen, den kunde inte ha inträffat mer lägligt i mitt liv tror jag... att se min käresta komma hem i torsdags o äntligen få krama om honom var så skönt. Ibland testar livet en och ja, det som inte dödar, härdar... right. Men man kan vara lite ledsen ändå. Jobbiga är väl nedstämdheten som kommer över mig som ett moln ibland. O försvinner lika fort som när det har regnat ur sig sina droppar o kan fara vidare på himlen.
Nu känner jag mig mest tom, sugen på att jobba - vilket jag gjort riktigt bra idag! och sugen på att sen ta en välförtjänt semester i 2 veckor innan jobbet o livet rullar på i 190 ännu en höst av ens liv. Men den här hösten kommer bli speciell - utbildningen och jobbet kommer pressa ut all min prestationsångest jag har. O jag kommer stortrivas! :) Nytt o spännande, massor av eget ansvar, nya kontakter och ny kunskap. Resor kommer det bli, helt klart. Halva augusti är redan inbokad. Men de gör inget - Löve är inte hemma. Vi kommer mötas i farstun på torsdagarna - lika trötta o sugna på att bara vara hela helgen. Sköna är att ingen av oss sitter hemma o väntar på den andre o därmed bygger upp en massa förväntningar på tiden man har tillsammans. O det är bra :)
Är skönt att jag har lite hållpunkter att se fram emot den närmaste tiden - att klara av den här jobbveckan är nummer ett. Nummer två blir att boka en sista minuten o dra utomlands med min käresta. 1 eller 2 veckor är inte bestämt... beror på hur allt blir efter fredagen. Men bort ska vi i alla fall, det behöver vi - sol, bad o slappa. Underbart! Kan inte fatta att vi var borta 5 veckor i våras. Känns som evigheter sen... kroppen glömmer fort ;)
Är för tillfället hemma hos mamma o pappa - njuter av lantlivet och friheten med att kunna ta sig ut. Gick en riktigt skön långrunda förut i solen - saknar mina promenader jag gjorde jämt när jag bodde hemma. Hade två favvoriter som jag gick flera gånger i veckan. Nu går jag mest runt rynninge, som självklart är fin den också. Men det är inte landet... det är speciellt, mest av allt nu med vyerna över ängar och åkrar. Önskar jag hade haft med mig min älskade kamera och fångat det fina...
Tiden här hemma nu när resten av familjen inte är hemma har i alla fall fått mig att inse en sak - villa it is! Men frågan är ju ändå - när, o vart. Med avståndet till mitt jobb så vill jag fortf inte sätta mig i Kumla. Som dessutom inte är där jag vill bo... som det känns nu. Hellre åt andra hållet, närmare jobbet :) Men, men, pengar måste sparas först och rätt tillfälle måste bli först. Sen får vi se. Så länge får man vara stadsbo - som har sina fördelar ibland också ;)
Nu ska jag ta mig en skön dusch - lever på mitt nya torrschampo och skippar att tvätta håret för mkt. Funkar fint! o håret blir sådär perfekt somrigt, lite struktur o ändå fräscht - mitt som annars pendlar mellan blankt o halt eller flottigt o stripigt... damn skandinaviskt hår :P
Nu känner jag mig mest tom, sugen på att jobba - vilket jag gjort riktigt bra idag! och sugen på att sen ta en välförtjänt semester i 2 veckor innan jobbet o livet rullar på i 190 ännu en höst av ens liv. Men den här hösten kommer bli speciell - utbildningen och jobbet kommer pressa ut all min prestationsångest jag har. O jag kommer stortrivas! :) Nytt o spännande, massor av eget ansvar, nya kontakter och ny kunskap. Resor kommer det bli, helt klart. Halva augusti är redan inbokad. Men de gör inget - Löve är inte hemma. Vi kommer mötas i farstun på torsdagarna - lika trötta o sugna på att bara vara hela helgen. Sköna är att ingen av oss sitter hemma o väntar på den andre o därmed bygger upp en massa förväntningar på tiden man har tillsammans. O det är bra :)
Är skönt att jag har lite hållpunkter att se fram emot den närmaste tiden - att klara av den här jobbveckan är nummer ett. Nummer två blir att boka en sista minuten o dra utomlands med min käresta. 1 eller 2 veckor är inte bestämt... beror på hur allt blir efter fredagen. Men bort ska vi i alla fall, det behöver vi - sol, bad o slappa. Underbart! Kan inte fatta att vi var borta 5 veckor i våras. Känns som evigheter sen... kroppen glömmer fort ;)
Är för tillfället hemma hos mamma o pappa - njuter av lantlivet och friheten med att kunna ta sig ut. Gick en riktigt skön långrunda förut i solen - saknar mina promenader jag gjorde jämt när jag bodde hemma. Hade två favvoriter som jag gick flera gånger i veckan. Nu går jag mest runt rynninge, som självklart är fin den också. Men det är inte landet... det är speciellt, mest av allt nu med vyerna över ängar och åkrar. Önskar jag hade haft med mig min älskade kamera och fångat det fina...
Tiden här hemma nu när resten av familjen inte är hemma har i alla fall fått mig att inse en sak - villa it is! Men frågan är ju ändå - när, o vart. Med avståndet till mitt jobb så vill jag fortf inte sätta mig i Kumla. Som dessutom inte är där jag vill bo... som det känns nu. Hellre åt andra hållet, närmare jobbet :) Men, men, pengar måste sparas först och rätt tillfälle måste bli först. Sen får vi se. Så länge får man vara stadsbo - som har sina fördelar ibland också ;)
Nu ska jag ta mig en skön dusch - lever på mitt nya torrschampo och skippar att tvätta håret för mkt. Funkar fint! o håret blir sådär perfekt somrigt, lite struktur o ändå fräscht - mitt som annars pendlar mellan blankt o halt eller flottigt o stripigt... damn skandinaviskt hår :P
Kommentarer
Trackback